Jag beundrar inte nyproducerade möbler. Andra hand, begagnat eller ärvda ting, det är min grej. Tror det har något med samvetet att göra. Jag gillar känslan av att ta hand om någonting som annars hade slängts i "brännbart-tunnan" på returpunkten. Jag gillar känslan av att aktivt undvika konsumtion. Hellre en gammal kaffe-fläck än ett lager med kemikalier och gifter som oftast omringar de nyproducerade möblerna. Var är den tillverkad? Vem är producenten? Är tillverkarens lön och arbetsförhållanden okej? Vem tjänar på min konsumtion? Det är så många etiska dilemman. Argumenten för begagnade möbler är oändliga och motargumenten få.
Trots det har jag syndat. Jag har gått emot min princip. Ibland intalar jag mig dock att det är positivt att gå emot principer, bara för att öva på att inte göra som en brukar. Vet dock ej om det övertygar mitt samvete denna gång. Jag har köpt en ny soffa från Mio. Den levereras imorgon. Imorgon finns den i mitt vardagsrum. Och det är fin. Jättefin.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar