onsdag 30 januari 2013

De fattiga barnen

I förra veckans avsnitt av Uppdrag granskning kritiseras Rädda Barnen för att ha måla upp en bild av barnfattigdomen i Sverige, som inte verkar stämma överens med hur verkligheten ser ut. Rädda Barnens rapport vittnar om att 250 000 barn i dagens Sverige lever under fattigdomsliknande förhållanden. Bilden som förmedlas i Rädda Barnens kampanjfilm är att dessa barn går hungriga och frysande i brist på ekonomi som täcker de grundläggande behoven. Janne Josefsson, programledare för uppdrag granskning, ger sig ut i Sverige för att ta reda på hur det står till med barnfattigdomen. Frågan är vem är egentligen fattig? Vem bestämmer vem som är fattig? Går det att mäta fattigdom?

Jag vill börja med att säga att det är en viktig debatt som förs fram. En viktig diskussion som sällan ifrågasätts. En viktig betraktelse i min ständiga kamp om att förstå samhället. Men jag tycker att Josefsson missar vissa aspekter för att nå en fördjupad analys av det omtalade  begreppet - barnfattigdom.

Jag tycker att fattigdom är ett svårdefinerat begrepp. Ett begrepp som är beroende av tid och rum. En fattig människa i Sverige 2013 går inte att jämställa med en fattig människa som levde i Sverige 1913. En fattig människa i Sverige går heller inte att jämföra med en fattig människa i till exempel Sierra Leone. Fattigdomsbegreppet är med andra ord beroende av den tid där begreppet definierats. Då samhället förändras, förändras också fattigdomens inneboende betydelse. Fattiga människor finns med andra ord på de flesta platser, men hur fattigdomen uttrycker sig varierar. Eller gör det verkligen det?

Fattigdom, oavsett om det handlar om ekonomisk eller materiell sådan, för med sig en känsla av utanförskap. De "fattiga" människorna som intervjuades i Uppdrag Gransknings reportage klagade inte på deras ekonomiska situation, utan berättade om en tillvaro utan mening och sammanhang. Är denna känsla densamma oavsett tid och rum? Känslan av att vara utanför. Känslan av att inte tillföra något. Känslan av att inte vara som alla andra.

Kanske är fattigdom en känsla?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar